Vi svenskar tillbringar gärna timmar på mysiga kaféer med trevliga vänner och stora lattemuggar. I Italien är det precis tvärtom och som svensk turist kan man lätt känna sig lite bortkommen när kaffesuget sätter in. Italien är det land i världen som har flest kaffebarer per invånare, vilket säger en hel del om landets kaffekultur.
Här är det billigare att dricka kaffe stående vid bardisken än vid ett bord. Detta är anledningen till att många italienare väljer att dricka sitt kaffe i farten – på väg till eller från jobbet eller när de är ute på promenad.
Till skillnad från här i Sverige är det espresson som är kaffet med stort K. Beställer du en kopp kaffe i Italien är det en espresso du får. Indirekt är espresson en av de mest konsumerade kaffesorterna i världen då den utgör grunden i de allra flesta kaffedrycker som säljs hos de stora kafékedjorna.
Men vad är egentligen espresso? Och hur dricker man det? Här kommer en snabb guide till allt du behöver veta om italienarnas älskade kaffe!
Innehållsförteckning
Varifrån kommer espressokaffe?
Teorierna kring namnets ursprung går isär. Många menar att espresso kommer från ordet ”esprimere” som betyder uttrycka, eller från ordet ”press” som betyder trycka eller trycka ut. I detta fall skulle namnet syfta till själva bryggprocessen där smaken ”trycks ut” ur kaffebönorna.
Andra hävdar att namnet har att göra med att man brygger kaffet för en enda person åt gången och att ordet därför härstammar från engelskans ”expressly” som kan översättas till uttryckligen. Ytterligare en teori är att namnet helt enkelt betyder snabb eller hastig och hänvisar till sättet på vilket man tillverkar och dricker sin espresso – i farten.
Redan under 1800-talet var kaffedrickandet stort bland italienska arbetare. Men för att inte slösa med värdefull arbetstid la man inte någon större energi på själva tillverkningen utan kokade kaffet i alldeles för varmt vatten. Smaken blev med andra ord inte speciellt bra.
Bland uppfinnare väcktes så småningom ett intresse att förbättra den för många livsnödvändiga drycken och 1884 kom den första kaffemaskinen. Den tillverkades av en man från Turin vid namn Angelo Moriondo, och några år senare kom en förbättrad version av Luigi Bezzera från Milano.
De första espressomaskinerna använde ångteknik, något som visserligen var effektivt men som gav drycken en bränd smak. På världsutställningen i Berlin år 1896 visade man upp en kaffemaskin som kunde tillverka 3000 koppar i timmen.
Man hade aldrig sett något liknande men kaffet smakade fortfarande fruktansvärt. Några årtionden senare utvecklades en maskin som pressade hett i stället för kokande vatten genom finmalet kaffe. Resultatet blev en dryck med naturlig smak och ett lager skum på toppen. Detta kaffe blev föregångaren till dagens espressokaffe och 1946 började maskinen tillverkas för kommersiellt bruk.
Vad är espressokaffe och hur framställs det?
Espresso är en sorts starkt, svart kaffe som bryggs hastigt och under intensivt tryck. Enligt italienarna avgörs kaffets smak av fyra faktorer – kaffebönorna, kaffekvarnens kvalitet, kaffemaskinens kvalitet och tillverkarens färdigheter.
Till espressokaffe kan man använda vilka slags kaffebönor man vill, men vanligtvis ger mörkrostade bönor eller speciella espressobönor de bästa resultaten.
I en modern espressomaskin hettas vatten upp till 93-96 grader, som enligt många är den optimala temperaturen. Vattnet pressas genom finmalet kaffepulver i en process som tar ungefär en halv minut. Resultatet blir en liten mängd, vanligtvis 2-4 centiliter, fylligt och koffeinrikt kaffe med ett lager fast skum på ytan.
Vad är det för skillnad mellan vanligt kaffe och espresso?
Trots att espresso för italienarna är en kopp helt vanligt kaffe, är skillnaderna stora mellan espresso och det vi svenskar kallar för kaffe. För det första skiljer tillverkningssätten sig åt.
Det vi kallar kaffe görs genom att varmt vatten filtreras långsamt genom kaffepulver, och många föredrar att använda perkulator eller kaffebryggare. Processen tar oftast mellan fem och tio minuter. En kopp espresso görs på 30 sekunder och under högt tryck.
Det är trycket som ger espresson en så pass intensiv kaffesmak. Visserligen kan man anpassa styrkan i kaffe som är gjort i bryggare eller perkulator, men resultatet blir inte alls detsamma som i en espressomaskin.
En annan skillnad mellan espresso och kaffe är kaffepulvrets malningsgrad. Till bryggkaffe rekommenderas mediummalda bönor medan det behövs en finare malning när man ska tillverka italienarnas favoritkaffe.
Ytterligare en skillnad mellan kaffe och espresso är koffeininnehållet. En kopp kaffe innehåller omkring 100 mg koffein medan man, genom att dricka en espresso, får i sig ungefär 60 mg. Espresso har alltså ett högre koffeininnehåll sett till volymen men så länge man håller sig till en kopp får man i sig mindre mängd koffein jämfört med vanligt kaffe.
Vad är crema?
Crema är det skummiga, tjocka lager som bildas på ytan på en perfekt gjord espresso. Ett tecken på en välgjord espresso är att creman lämnar ett tunt streck efter sig på insidan av kaffekoppen. Man kan också testa kvalitéten genom att strö lite socker över skummet. En perfekt crema ska klara att bära sockret i några sekunder innan det sjunker igenom.
Det berömda skummet är, rent tekniskt, ett resultat av ett flertal kemiska reaktioner under tillverkningsprocessen. Bland annat skapas det av koldioxid och när trycket hastigt ändras från högt till lågt. Creman består av cellulosa, proteiner, fetter och aromatiska oljor.
Dess utseende och fasthet beror till viss del på vilken typ av kaffebönor som använts vid tillverkningen av kaffet. Generellt ger exempelvis Robusta-bönor lite tjockare crema än Arabica-bönor. Kvaliteten på kaffebönorna liksom vattnets temperatur spelar också in.
Olika sorters espressobönor
Klassiska espressobönor görs vanligtvis av två sorters kaffebönor – Arabica och Robusta. Vilken sort man väljer är helt upp till var och en. Är man van espressodrickare föredrar man kanske en mer intensiv smak på sitt kaffe och ett högre koffeininnehåll än nybörjaren.
Beroende på tillverkare och tillverkningssätt kan olika sorters espressobönor skilja sig åt när det gäller smak och kvalitét. Arabica-bönan är generellt något mer populär än Robusta tack vare sina mildare aromer.
De båda bönsorterna skiljer sig åt i både form, storlek och ingredienser. Robusta innehåller dubbelt så mycket koffein och har en syrligare och kraftigare smak. Den är tacksammare att odla då den mognar snabbare och är mindre känslig för luftfuktighet, värme och sjukdomar.
Robusta och Arabica blandas ofta för att ge den perfekta smaken och creman. En klassisk espressoblandning brukar bestå av 80 procent Arabica-bönor och 20 procent Robusta.
Vad är grejen med citron och espresso?
Kaffe och citron är en kombination de flesta svenskar skulle rynka på näsan åt, och många skulle aldrig drömma om att beställa in en Caffé Romano i en italiensk kaffebar. Men faktum är att citron som smaksättare är en gammal tradition som härstammar från Rom och lever kvar än idag.
Förr i tiden använde man citron som steriliseringsmetod när kaffekopparna skulle rengöras ordentligt. På så sätt vande man sig vid citrussmaken och det var så Caffé Romano med tiden kom att bli en populär variant av espressokaffe.
Hur man väljer att tillreda sin Caffé Romano är upp till var och en. När espresson är klar kan man dekorera creman med en tunt skuren, spiralformad bit av citronskal på toppen. Man kan pressa några droppar citronsaft över kaffet eller lägga i en hel citronskiva.
Vissa väljer en lite mer traditionell metod och gnuggar citron längs kanterna och i botten av koppen innan drycken hälls ned. Detta ger en tydligare citronsmak som andra tycker blir för mycket. Det gäller att prova sig fram och hitta den variant man gillar bäst.