kost - Matnjutning.se

Alltmer får många av oss upp ögonen för kostens påverkan både på den egna hälsan men också på vår omgivning. I och med detta kommer vi också oftare i kontakt med ord som på ett eller annat sätt beskriver olika slags kosthållning. Vegetarian, vegan, pescetarian, lakto-ovo vegetarian, demi-vegetarian och flexitarian är några exempel. I den här artikeln ska vi fokusera på begreppet flexitarianism. Redan vid en första anblick kan man ana att ordet flexitarian har något med flexibilitet att göra. Det är ett antagande som är helt korrekt. Ordet flexitarian kan ses som en sammansättning av orden “flexibel” och “vegetarian”. Att vara flexitarian betyder att du för det mesta äter vegetariskt eller veganskt men att du även kan vara flexibel och då och då äta kött och fisk. Kanske sker denna variation på grund av det utbud som för tillfället finns, eller på smak, eller någon helt annan orsak. Grundtanken är i alla fall att en flexitarian är en flexibel vegetarian. Om man därmed strängt taget kan kalla sig vegetarian är en annan sida av diskussionen som vi inte ska gå in på här. Vad äter en flexitarian? Det kortaste svaret är att en flexitarian äter allt. En flexitarian är en person som är både vegetarian och/eller vegan och samtidigt äter kött. Det i sig låter som en paradox och det är det också. Svaret behöver alltså modifieras och därmed uppstår behovet av ett begrepp som flexitarianism. En flexitarian är en person som har en vegetarisk eller vegansk kosthållning som grund. En flexitarian baserar sin kost på växtbaserade produkter som grönsaker, frukt, bönor, linser, nötter etc. Men flexitarianen kan även då och då äta kött och fisk. Det är ofta också så att köttet utgör en mindre andel av måltiden vid de tillfällen då flexitarianen äter kött. Är flexitariansism en diet? Ja och nej. Det beror på vilken betydelse du lägger i ordet diet. Till vardags tänker vi ofta att en diet är en uttänkt, regelstyrd kostplan som har det uttalade syftet och målet att ändra kroppens utseende och funktion på ett eller annat sätt. Viktnedgång är nog det exempel som de flesta först kommer att tänka på. Men det kan också finnas andra mål med en diet. I den bemärkelsen är flexitarianism inte en diet. Därmed inte sagt att en flexitariansk kost inte kan leda till till exempel viktnedgång. Men detta i sig är inte det uttalade syftet och grundorsaken till flexitarianismens existens. Om vi istället använder ordet diet som en synonym till kosthållning i mer allmän bemärkelse så kan man se flexitarianism som en diet. Det är en diet i samma språkliga kategori som “vegetarian” eller “vegan”. En av flexitarianismens styrkor är just att den inte innehåller en regelstyrd lista med vad du får och inte får äta. För- och nackdelar med att äta flexitarianskt Det finns flera fördelar med att äta flexitarianskt. Här har vi listat några: Som redan nämnt ligger det en styrka i att en flexitariansk kost är just flexibel. Det finns inga absoluta regler eller förbud. I huvudsak äter du växtbaserat men det finns även utrymme för att då och då äta kött utan att du för den sakens skull ha dåligt samvete för att man brutit några regler. Långsiktigt blir det därför mer hållbart att äta flexitariskt. Flexitarianism är bra för miljön. Gång på gång visar forskning att köttkonsumtion har en negativ påverkan på klimatet. En av de främsta saker vi som individer kan göra för att bromsa klimatförändringarna är att börja äta mer växtbaserat. Växtbaserad kost är långsiktigt hållbar inom ramen för jordens resurser. Att minska köttkonsumtionen genom att bli flexitarian bidrar positivt till klimatet. En varierad, men i grunden växtbaserad kosthållning är bra för hälsan. Liksom växtbaserad kost visat sig vara bra för miljön har det även visat sig vara bra för hälsan. Personer vars kost till stora delar består av växtbaserade produkter löper mindre risk att drabbas av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, typ 2-diabetes och övervikt. På ett psykologiskt plan kan det även vara lättare att känna sig nöjd om man vet att det inte finns strikta tabun. Om du verkligen känner för den där hamburgaren eller grillade steken så är det helt ok att njuta av det också. Det är en mild övergång till vegetarianism. För många kan det kännas som ett alldeles för stort steg att från en dag till en annan helt utesluta kött från sin kosthållning. Att lära sig laga vegetariskt har också en viss inlärningskurva och det kanske känns lättare och bekvämare med kött som man är van vid. Då kan flexitarianism vara en medelväg där övergången sker mer gradvis. För den som inte vill bli 100% vegetarian eller vegan men ändå vill äta mindre animaliska produkter för att till exempel spara på miljön eller få de hälsofördelar som kommer av en växtbaserad kost är flexitarianism ett bra alternativ. I vissa fall är det praktiskt enklare. Ibland kan man hamna i situationer där det inte finns strikt vegetarisk eller veganskt mat att tillgå. För de flesta av oss är dessa situationer ytterst få och i Sverige blir vi allt bättre på att tillhandahålla vegetariska alternativ i de flesta sammanhang. Men situationen kan trots allt förekomma. Då är det en fördel att även kunna inkludera animaliska produkter i sin kosthållning. Det finns inga direkta nackdelar med en flexitarisk kost. Men man kan ändå säga något om det: Jämfört med en helt växtbaserad kost blir såklart den positiva påverkan på klimatet inte fullt lika stor. Det beror såklart på i vilken utsträckning man äter kött. När man ökar intaget av vegetariska produkter krävs en del kännedom om olika näringsämnen så man fortsatt får i sig de ämnen kroppen behöver för att må bra. Ett vanligt exempel är att vegetarianer löper risk för att ha brist på B12 och ibland även järn. När du skär ner på animaliska produkter behöver du vara vaksam så att du kompenserar för de näringsämnen du tidigare fått genom kött och fisk. Varifrån kommer begreppet flexitarian? Ordet flexitarian myntades i början på 2000-talet och år 2003 rankade American Dialect Society “flexitarian” som årets mest användbara ord. Men det var 2009 som dietisten Dawn Jackson Blatner gjorde begreppet mer känt och populärt genom sin bok The Flexitarian Diet: The Mostly Vegetarian Way to Lose Weight, Be Healthier, Prevent Disease, and Add Years to Your Life. Dawn Jackson Blatner beskriver själv att hon kom att förespråka flexitarianismen efter att själv ha varit 100% vegetarian i många år men känt sig misslyckad när hon då och då ändå åt kött. Flexitarianism blev för Dawn Jackson Blatner ett mentalt förhållningssätt till hälsosam mat som var långsiktigt hållbart och inte förknippat med krav eller prestation. Ett sätt att få fördelarna med en växtbaserad kost utan att helt ge upp kött. Detta är en av de främsta orsakerna till att flexitarisk kost blivit så populär.